torsdag 9 januari 2014

Goda råd gone wrong..

För några dagar sedan bad jag (på twitter) om exempel på "goda råd" man får från folk angåande psykisk ohälsa, råd som då inte upplevs som hjälpande alls. Många vänner och anhöriga ger nog sådana "goda råd" i ärliga försök i att hjälpa, och många är nog ovetande om hur det kan upplevas. Andra ger kanske dessa råd utan att alls bry sig om hur det känns. Det jag kan tycka är upprörande är om sådana platta och ogenomtänkta "råd" kommer ifrån oss som jobbar i psykiatrin.Av någon anledning verkar det vara mycket mer "fritt fram" att tycka till, att ge snabba råd etc till människor med psykisk ohälsa. Man säger inte "ryck upp dig, börja promenera" till en med brutna ben t.ex. medan man snabbt upmuntrar en deprimerad att "tänka positiva tankar". Måste kännas otroligt jobbigt att vara mottagare av sånna kommentarer tänker jag. Som personal aktar jag mig för att vara för snabb med "standariserade" goda råd och uppmaningar, lägger mer tid på att lyssna.
Anyway..jag ska inte gå in i en lång utläggning nu om detta. Jag vill dela med er alla exempel jag fick på Twitter på min fråga om "goda råd" som inte upplevs som goda alls. Jag säger inte att allt jag delar nedanför är totalt fel men detta är vad ni har givit som exempel.Några svar är på svenska och några på norska. Vissa av dessa exempel kommer ifrån vårdpersonal, andra ifrån anhöriga.

"du måste förstå att du är psyksjuk. Ändra på det och bli frisk"

"Det är ditt fel att du mår såhär. Tänk positivt, ändra tankebana. Då mår du bättre!"

"du kan velge å ha det bra."

"Johannesört. Homeopati"

"inget kommer bli bättre om du inte tror på att det kommer bli det"

"om du bara slutar tänka på det så slutar du må så dåligt"

"du velger selv hvordan du skal reagere på ting"

"jaja, men det er jo andre som har hatt det verre -tenk positivt!"

"Du kan aldri bli kvitt problemene dine, du må gå i langvarig terapi hos meg for å lære å leve med dem"

"Dere incestofre er opphengt i krenkelser! Jeg går ikke over grensene dine, det er du som overfører!"

"Din mistilit til meg er overføring og bare ditt problem!"

"Det beste ville være om du brøt helt sammen og ble innlagt så jeg kunne hjelpe deg skikkelig!"

"Ta de här pillerna o gå hem o vila i två veckor så kommer du må bra sen"

"Önskar du att få prata med någon om dina problem! Varför då?"

"Min psykiatrisjuksköterska gav mig rådet att använda handsprit för att få större lugn i min kräkfobi"

"ble tvunget på antidep etter suic forsøk,14, selv om jeg uttrykte min angst for piller pga pillemisbruk i familien. Fikk beskjed om å ta dem 'og ta meg sammen' eller tvangsinnleggelse."

"du tänker för mycket".

"tänk positivt"

"-gå hem och ät en ordentlig köttbit
-jag är vegetarian..
-gå nu & ät"

"du måste tänka lite alternativt....ja tänk alternativt bla bla...alternativt".

"Lägg in dig frivilligt på psyk några veckor och ta din medicin och ta en dusch och ät ordentligt"

"Se inte så moloken ut, solen skiner ju"; "Varför var inte du med på fikat, vi hade velat vara samlade"

"Gå till den affären i stan,dom har en broschyr om seanser. Dit kan du gå."

"noen har det værre"

"Du är inte sjuk, du vill bara inte vara frisk"

"borderlinepatienter blir alltid sämre av inläggning"

"andra har det värre"

"Kan du inte bara tänka positivt?!"

"ditt barn mår dåligt när du är dålig, men mer om du är död. Bättre om du som är #bipolär inte fått barn för nu får de lida."

"Du kanske skulle börja tänka att du är frisk istället"

"Hade en psykolog som tyckte det var dumt med ångestdämpande vid behov, då kunde vi inte arbeta med "de känslorna". Jag var 16.."

"Ta deg sammen. Det blir ikke bedre av å ligge i sengen hele dagen."

"prøv å smil, så skal du se verden smiler tilbake."

"Du är väldigt negativ, har du läst Viktor Frankl?"

"Har du läst hälsans mysterium?"

"låt ångesten komma som en våg o låt den komma. Den försvinner."

"Snakke med foreldre"

"det er min egen feil at det har blitt sån"

"bare å vente så går det over av seg selv"

"att "möta rädslan". de tyckte att min agorafobi inte var på riktigt och att det blir bättre om man "övar"

"Andas i en fyrkant"


"Man ska inte tänka på sånt som varit, bara nuet och framåt. Att jag skulle se på mina problem som en vanlig sjukdom, som influensa ungefär, fast psykiskt, inte förstora det eller tro att det berodde på nåt särskilt. Att jag kunde gå till viktväktarna om jag kände mig tjock och ful. Att det inte hjälper att prata, så det är inte lönt att kämpa för att få en terapeut. Och att jag skulle sluta försöka kontrollera mig. Det gick helt åt skogen."

"Det er du som velger hvordan du vil ha det, så tenk positivt"

"det er bare å stoppe slik tankegang og ta kontrollen selv"

"tänk på de som inte har någon arm. De skulle nog hellre ha kronisk smärta"

"du har jo bil og kjæreste, så du jeg bør ikke bekymre meg for deg"

"det hjelper å gå en tur"

"drikk en kopp te, ta deg en skrubb, spis noe godt, spis sunt og tren" (anorektiker)

"Att jag ska sluta älta.."

"Ta deg sammen"

"tenk på alle som har det verre enn deg"

"slutt å kaste bort [vår] tid på å snakke om medisiner (dvs forsøke å bli hørt på at "hjelpen" ikke hjelper men skader) Det er bedre om du samarbeider"

"att inte vara rädd för känslor, (men samtidigt inte uppvisa nån tecken på att ha dem, känns som standardsyn.)"

"det handler om selvkontroll, ikke tanker og følelser"

"bare vær positiv, og smil!"



-Kjetil




4 kommentarer:

  1. Mye fint her, og mye jeg kjenner igjen. Men jeg tror Allie har demonstrert noe av det på aller aller beste vis, med herlige tegninger. Hyperbole and a half adventures inn depression part II http://hyperboleandahalf.blogspot.no/2013/05/depression-part-two.html

    SvaraRadera
  2. Jag tror nog jag hört nästan varje bra råd :o

    SvaraRadera
  3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  4. Svarar som Wimmsanhär ovan! Sådana ord kan kännas mer smärtsamma än ett slag i ansiktet när allt är svart. MEN måste dock tillägga att jag genom åren (och kanske genom att tyvärr ha fått möta alldeles för många personal inom slutenvården och nu blivit lite äldre?) inser att sådana ord många gånger kommer av omtanke men i okunskap. Ibland hjälper det mig att tänka efteråt att hon/han menade bara väl, men vet inte hur. En bra överlevnadsstrategi för att orka höra ett sånt "dravvel"

    SvaraRadera